Ripjakt i Kluten augusti 2016

Publicerat: 2016-09-06 | Kategori: Resor

Bästa rippremiären på flera år

När vi är på väg hemåt berättar jaktvärden för oss att det är bästa premiärdagarna på de år han har jagat på marken. Vi har dessutom lyckats att fånga de största (åtminstone någon av de största) öringarna. Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg. Det här är historien om hur två nybörjare är med och slår nya rekord.

Vi lämnar Klutsjön bakom oss och vandrar fullpackade två och en halv kilometer in i naturreservatet. Där ska vi jaga, fiska och uppleva härlig natur några dagar. Jaktvärden, Mattias, har flera års erfarenhet av jakt med stående fågelhund medans jag och Kalle är nybörjare på både jakt med stående fågelhund och öringfiske i bäckarna. När vi slår upp vårat tält bland de mycket glest utställda träden hör vi det porlande vattnet från bäcken. Vi skyndar oss för att hinna med att släppa vorstehrn Kunto några timmar på kvällen. Inom femton minuter har Kunto stelnat. Mattias ger signalen och hunden störtar fram och fåglarna flyger. Kalle gör det han ska och vi kan glädjas åt en bra start. Innan kvällen är slut har vi fyllt på skafferiet ytterligare.

Nästa dag har det soliga varma vädret försvunnit och det är grått med skurar - ända till eftermiddagen då regnet fullkomligen vräker ner i akompanjemang med åska. Kunto gör det han ska och vi får ytterligare en kull på vingarna. Herr Kunto är en gammal man och behöver mycket vila. Under dagen slår vi dagsläger, lagar mat och försöker lura öringarna i den lilla bäcken. Vare sig det är nybörjartur eller skicklighet visar det sig att vi lyckas få upp några av de större fiskarna våran värd har sett i bäcken.

Kvällarna blir sena, tre grabbar i en stuga mitt i naturen kan ha en tendens att sluta på det viset. Det lagas ripgryta och steks nyfångad öring i den lilla stugan som ligger vid vandringsleden. Då området är ett reservat har någon lagt ut färdigkluven ved.

Sista jaktdagen skiner solen återigen och vinden tar i. Tidigare har vi mest varit på blötmyrarna men nu ska vi vandra genom gammelskogen och leta skogsfågel. Det jaktliga resultatet blir magert, endast synobservation på en tjäder. Däremot får det själsliga en rejäl tillfredställelse. Att vandra runt bland alla dess flerhundraåriga tallar som bildar egna små skogar är fantastiskt. Brandstubbar och silvertallar skänker en vildmarkskänsla som är svår att finna i Götaland. Då vi ska köra långt nästa dag planerar vi att vara ansvarsfulla medborgare och sova ordentligt. Men ibland går inte allt som planerat och det blir den senaste natten av alla.

Ibland går några dagar alldeles för fort. Det här är en plats man vill tillbaka till.

Blicken vilar ut över kvällsmyren.
Kalle njuter av kvällen.
På jakt.
Redo för en ny dag.
Stugan vid bäcken.
Bössan vid stugan,
Kväll i stugan.
Uthuset.
Nytt släpp på gång.
Rast och vila när regnet öser ner.
Välförtjänt vila.
Vila vid öringbäcken.
Dagens fångst.
På span efter nya fåglar.
Resultatet efter dagens jakt.
Sluttande myr.
Gamla brandtallen.
Vila vid den flerhundraåriga tallen.
Vår lägerplats.