Stångån - från Mossebromossarna till Rumskulla

Publicerat: 2017-08-04 |

Vägen korsar ån och Mossebromossen vid Livmålen.
Vid Livmålen bromsar Mossebromossen upp ån och bitvis är det svårt att se var den ringlar fram.
Mossebromossen vid Livmålen.
I de stora Mossebromossarna vandrar tranorna gärna runt och letar föda. Det är mäktigt när den ger ifrån sig sitt trumpetande ljud och dimman ligger tät.
Blockdominerat parti med inslag av sandbotten i den lövdominerade skogen. Variationen är mycket viktig.
Ån är svårframkomlig när den ekologiskt mycket döda veden har fallit över den.
Ibland stannar vattnet upp och rinner långsamt i försumpade områden.
På vägen mellan Livmålen och Mossebromossen har vattnet fåt ett träd att välta. Här har det skapats en chans till variation och förnyelse då al, gräs och örter börjar växa.
Sandparti i ett blockdominerat parti av ån. Viktig variation för växter och djur.
Skylten visar vägen ner till Mossebromossarna som Stångån rinner genom.
I den sora delen av Mossebromossen samlar vattenmassorna upp sig och samlingar.
Vid Mossebromossarna och småsjöarna som ån passerar har någon valt att placera sin skogskoja.
Den viktiga variationen av block och grus i Stångån. Här en bit innan ån når sjön Bringen.
Storblockighet och död ved hjälper till att skapa den viktiga variationen i ett vattendrag. Här en bit innan ån når sjön Bringen.
Innan Stångån rinner ut i sjön Bringen  blir den djup och bred på en kort sträcka genom tallmossen.
Innan sjön Bringen är ån djup och bred när den far fram i tallmossen. Här vänder den sedan söder ut i Bringen.
Sommarnatt och camping vid sjön Bringen.
Ån passerar sjön Bringen och vänder söder ut igen. Sommarnatt.
Formen på stenen visar tydligt att historiskt användes åns kraft. Söder om Sjön Bringen.
Block botten och brett flöde genom de lövdominerade prtierna mot sjön Bringen. Dör ved av olika storlek är viktiga ingredienser i vattendrag.
Det över året varierande vattenståndet förändrar ständigt kantzonerna. Kantzonerna utgör viktiga biotoper och här syns tydligt spår efter större djur som söker sig hit.
Människan har lämnat sina spår.
Alen är viktig vit vattendrag. Den tål att stå under vatten och tillför mycket föda till ekosystemet. Här finns tydliga tecken på ett högre vattenstånd tidvis.
Stångåns vatten skapar små vattensamlingar med naturliga störningar i skogen. Mark frigörs från skog och nya träd och växter börjar växa.
Här rinner vattnet ut snabbt för att snabbt stanna upp och bilda en djuphåla. Området översvämmas och förändras ständigt. Det skapar ljus och värme för bland annat insekter. Flybilden innan är samma plats uppifrån.
Varierad fart skapar variation. Först rinner vattnet fort för att sedan stanna upp ien djuphåla.
Stångån mellan Brosjön och Ösjön vid Ydrefors.
Brosjön med Ydrefors och dess camping/badplats i andra änden.
Vid Brosjön i Ydrefors passerar ån en camping och badplats.
Söder om Ydrefors har ån dämts upp och det naturliga spåret förstörts.
Söder om Ydrefors visar skyltarna vägen till Ösjön där det är lämpligt att starta paddlingen på ån.
Vid Ösjön söder om Ydrefors finns en lägerplats och möjlighet att lägga i kanoten.
Söder om Ösjön inbjuder åns kurviga lopp till paddling.
Söder om Ösjön inbjuder åns kurviga lopp till paddling.
Att vada runt i vattnet här söder om Ösjön för att ta ett dopp en en av djuphålorna är en härlig känsla.
En stor vägtrumma minskar risken för störningar på ekosystemet och gör det möjligt att komma under med kanot.
Stångån passerar här Nyebro utanför Rumskulla.
Runt Nyebro, nära Rumskulla, ringlar den fram i långsmala våtmarker i skogslandskapet.
Alen är ett viktigt träd vid vatten drag. Den skapar livsmiljöer för många.
Områdena runt Stångån är populära för friluftsaktiviteter. Här passerar Sevedeleden ett vindskydd med utsikt över vattnet.